Problemspelandets orsaker och följder

Orsaker till problemspelande

  • Ingen föds till ett beroende och alla från samma uppväxtmiljö blir inte automatiskt problemspelare eller beroende: problemet uppstår eller låter bli att uppstå som en samverkan av många olika faktorer. 
  • T.ex. personens biologiska mottaglighet, personlighet och livserfarenhet samt närmiljön och kulturen påverkar den eventuella utvecklingen av problemet.
  • Personer med ett spelberoende är beroende av de känslor som spelandet uppväcker; från att bli upphetsad och känna spänning till att ångesten för tillfälligt lättar.
  • Människan har en otrolig anpassningsförmåga och kan påverka en hel del saker gällande sig själv.

En del av oss har en lägre förmåga att bemästra våra impulser.

En tidig speldebut ökar risken för spelproblem. En ung person förstår sig i allmänhet sämre på spelens funktionslogik än en vuxen.

En stor vinst i börjar av spelkarriären kan få en att vilja känna samma känsla på nytt. Det kan vara svårt att senare ändra på de redan inlärda uppfattningarna om hur spel och tur fungerar.

Plötsliga livsförändringar och kriser kan man inte rå något åt, men de kan hämta med sig depression och ångest. Kriser kan leda till att problem hopar sig, och detta kan i sin tur driva en till användning av rusmedel eller spel. Som berusad avtar förmågan till självkontroll ytterligare. En del av dem som har ett spelproblem missbrukar även rusmedel.

Spelandet kan ända från första början vara ett sätt att handskas med känslor, dämpa ångest eller ett sätt att nå känslor av framgång man inte nått inom andra livsområden.

Utveckling av spelproblem kräver även en lämplig omgivning och kultur. Det finns ovanligt mycket olika penningspel till buds i Finland och spelen blir allt mer tilldragande.  Speciellt vissa särdrag i spelen ger dem en beroendeframkallande karaktär (den s.k.potentiella skadeverkan). Sådana särdrag är t.ex. ett snabbt speltempo och antingen inbillade eller verkliga möjligheter att påverka spelets gång genom egna kunskaper. Samhällets positiva attityd gentemot spelande, som också ger sig till känna i reklam, uppmuntrar till att spela medan lån och snabblån lockar till att leva för stunden.

Följder av problemspelande

  • Människan är en helhet. Problem på ett livsområde strålar ofta mot även andra områden.
  • Spelproblemet löser sig inte endast genom att man får ordning på sin ekonomiska situation
  • Öppnar man en knut, kan flera öppnas samtidigt

Ofta kommer spelproblemet till synes som ekonomiska svårigheter. Lösandet av de ekonomiska problemen avlägsnar ändå inte orsaken till spelproblemet utan möjliggör att spelandet och problemet fortsätter.

Arbete, studier, hobbyer

  • Försämrad koncentrationsförmåga och ökad stress påverkar arbetsprestationer och fritidsaktiviteter
  • Förminskat intresse för annat än spel

Självbild och hälsa

  • Försämrad koncentrationsförmåga
  • Handlande mot egna värden, skam och skuld försvagar självkänslan
  • Alternativlöshet och känsla av värdelöshet -> självdestruktivitet, depression och missbruk av rusmedel

Sociala relationer

  • Gräl med anhöriga gällande spelande och användning av pengar
  • Försök att dölja spelandet, lögner och försämrad tillit
  • Social isolering från vänner och familj
  • Stress och oro hos anhöriga
  • Försummandet av gemensamma uppgifter

Riskfaktorer för utvecklingen av problemspelande

Det kan finnas många olika orsaker bakom problemspelande. Här är några av de vanligaste:

  • Missuppfattningar i fråga om spelens funktionslogik och om hur slumpen fungerar.
  • Föreställningar som kopplar ihop lycka med spelsituationen.
  • Falska inbillningar om den egna talangen eller kontrollen över spelet.
  • Erfarenhet om att penningspel är ett bra sätt att vinna mera pengar.
  • Rikligt spelande (utveckling av vana).
  • Underlåtelse gällande uppföljning av eget penningspelförbruk.
  • En stor vinst under spelkarriären.
  • Att börja spela som ung.
  • Vissa karaktärsdrag: impulsivitet, tävlingsanda och en tendens att lätt bli uttråkad.
  • Kön: speciellt unga män är i riskgruppen.
  • Ekonomiska svårigheter och låga inkomster.
  • Utmanande livssituationer såsom skilsmässa, arbetslöshet eller förlusten av en anhörig.
  • Användning av penningspel som ett sätt för känsloreglering eller flykt från andra problem i livet.
  • Ensamhet eller brist på meningsfulla aktiviteter.
  • Mentala problem, speciellt depression och ångest.
  • Missbruk av rusmedel eller annat beroende, eget eller inom familjen.
  • Föräldrarnas penningspelproblem.

Både risken att utveckla ett spelproblem samt ens spelbeteende och förändringar i det påverkas av såväl de ovan nämnda riskfaktorerna som av de s.k. skyddsfaktorerna. Dessa skyddsfaktorer skyddar individen från skador. Med att förstärka dessa skyddsfaktorer kan man minska risken till att utveckla problem.  Sådana här skyddsfaktorer är t.ex. fungerande sociala relationer, omgivningens stöd samt förmågan att betrakta sina egna attityder och sitt beteende.