Penningspelproblem och -beroende

Problemspelande är till penning- och tidsanvändning överdrivet spelande, som påverkar negativt spelaren, hans/hennes närmaste eller övrig social omgivning. Med termen spelberoende syftar man vanligen på ett allvarligt spelproblem. Termen finns även i diagnosmanualen DSM 5.

Penningspelproblem och -beroende

gränserna mellan nöjes-, risk- och problematiskt spelande är suddiga
ca 27 % av finländarna spelar inte alls, ca 70 % spelar med måtta och 1,5-2 % är problemspelare. Ungefär 1 % är beroende av spel. Ca 3 % av de vuxna finländarna lider av spelproblem.
i samband med svåra spelproblem eller spelberoende påträffas ibland även andra, samtidiga problem, som t.ex. mentala problem och missbruk av rusmedel

Den största delen av penningspelare är så kallade nöjesspelare. De spelar måttligt i förhållande till sina inkomster och penningspelen orsakar inga problem för dem eller deras närkrets. Spelen erbjuder dem i lämplig mån spänning, tidsfördriv och njutning.

Riskspelandet

Riskspelandet placerar sig i gränslandet mellan nöjes- och problemspelande. Det innebär rikligt spelande antingen mätt i pengar eller tid. Som riskspelare har man en ökad risk för att utveckla ett problem.

Problemspelandet

Problemspelandet är till penning- och tidsanvändning överdrivet spelande, som påverkar negativt spelaren, hans/hennes närmaste eller övrig social omgivning. Dessa negativa verkningar hänför sig ofta till ekonomin, prestationer inom studier eller arbetsliv samt den fysiska och psykiska hälsan. Problemspelandet används ofta som ett överbegrepp för alla olika grader av spelproblem.

Spelberoende

Med termen spelberoende syftar man vanligen på ett allvarligt spelproblem. Termen finns även i diagnosmanualen DSM 5.

En del utvecklar ett spelproblem mycket snabbt, för andra tar det en längre tid. Tidigare ansåg man att spelberoende skulle vara ett relativt konstant tillstånd, men nya forskning har visat att detta inte stämmer. Mellan nivåerna av nöjesspelande, riskspelande, problemspelande och spelberoende sker rörelse i båda riktningarna. Det är alltså möjligt att bli kvitt även ett allvarligt spelproblem.

Silmälasipäinen mies miettii läppärin äärellä.

Penningspelberoende

Penningspelberoende och de tillhörande medicinska kriterierna finns samlade både i den amerikanska (DSM) och den europeiska (ICD) psykiatriska diagnosmanualen.

I ett penningspelberoende fortsätter och ökar spelandet även om det medför flera olika slag av motgångar. Spelandet kan förekomma tidvis (t.ex. lönedag) men har ändå betydande, negativa följder för personens liv. Det finns personer som inser dessa negativa följder, men är inte kapabla att förändra sitt beteende. Å andra sidan finns det personer som inte inser följderna, nekar deras existens eller inte är villiga att förändra sitt beteende.

Enligt den europeiska diagnosmanualen ICD innehåller spelberoende ofta förekommande dominerande perioder av hasardspel. De skadar personens sociala, professionella, materiella och familjerelaterade värden och förpliktelser.

förekommande dominerande perioder av hasardspel. De skadar personens sociala, professionella, materiella och familjerelaterade värden och förpliktelser.

En person med ett spelberoende kan eventuellt riskera sin arbetsplats, skuldsätta sig märkbart och ljuga eller bryta mot lagen för att få pengar eller för att undvika återbetalning av skulder. Personen har ett tvångsmässigt och svårbehärskat behov att spela och tankarna kretsar kring föreställningar gällande spelhändelser och omständigheter. Detta tvångsmässiga spelbehov, som är mycket svårt att bemästra, förstärks ofta under belastande livssituationer. Tankarna kring spelandet dominerar personens hela tankegång.

Spelandet fortsätter och ökar trots att det ger upphov till stora problem så som fattigdom, försämring av familjerelationer och livskvalitet samt ökad ångest.

Den amerikanska DSM-5 klassifikationen för sjukdomar förnyades i maj 2013. I den förnyade versionen har den tidigare använda termen patologiskt spelande utbytts till penningspelberoende (Gambling Disorder).

Penningspelberoendet är det första icke-kemiska beroendet som hör till kategorin beroendeframkallande störningar i stället för störningar inom impulskontroll.

Fortlöpande eller upprepat problematisk penningspelbeteende som orsakar kliniskt betydande skada eller lidande. Personen ska uppfylla fyra (eller flera) av följande kriterier under det föregående året:

Behöver spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningseffekten.
Blir rastlös eller irriterad när man försöker begränsa eller sluta upp med sitt spelande.
Har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande
Tänker ständigt på spel, till exempel är upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa speltillfälle eller av att fundera över hur man kan skaffa pengar att spela med.
Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet, till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression.
Efter att ha spelat bort pengar återvänder man ofta en annan dag för att ersätta förlusten.
Ljuger för att dölja vidden av sitt spelande.
Har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av sitt spelande.
Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk krissituation som uppstått på grund av spelandet.

Spelbeteendet förklaras inte bättre med en manisk episod.

Definiera hur ofta det förekommer

periodvis/tillfälligt
konstant

Definiera remissionsskedet

tidig remission (kriterierna har inte uppfyllts inom de tre senaste månaderna, men har kunnat iakttas under det föregående året)
bestående remission (kriterierna har inte uppfyllts under det föregående året)